Hmm...Jag ska inte säga att jag är överraskad. 

Just nu sitter jag i mitt rum, som jag precis har möblerat om, och är nere på botten igen. Inteligent som jag är så har kag en spellista på spotify som jag har döpt till "Depplåtar". Den gör juinte direkt nånting bättre just nu.

Aja, jag ska berätta vad jag har på hjärtat. Det är ju ändå därför jag är här och skriver igen.

Nu är jag äntligen hemma igen, här där jag hoppades att allting skulle bli bättre. Jag trodde att jag skulle må bra och vara allmänt glad nu när jag fått komma hem. Men som vanligt så hade jag fel.  Jag sitter i sängen, min mun är helt förstörd, klockan är 01:05 och inombords känner jag mig bara tom.....som att det inte finns nåt kvar. Jag glimtar ut ibland för jag har riktat sängen mot fönstret, och jag önskar att jag kunde gå ut och vandra i natten. Det är nåt av det bästa som finns för mig när jag mår dåligt, men jag kommer inte ifrån mitt rum och då mår jag bara sämre.

Jag tänker avsluta detaa inlägg med en del utav texten från låten jag lyssnar på just nu. den förklarar rätt bra hur jag känner.

Jag ställer frågor som alla vägrar svara på,

jag får en karta men inte vilken väg att gå.

Min själ vill iväg här ifrån,

en fånge länge nog, ska världem vara så?

Wow.....tredje fucking gången på en vecka som jag skriver....

Så vad händer just nu då? Klockan är halv 5 på morgonen och jag har inte slaggat nånting, meeen inte bara det. Nej för igår somnade jag vid 7 på morgonen och sov till 12...det är 5 jävla timmar. Och jag är fan inte ens säker på att jag sov för jag hörde allt som hände omkring mig. Så jag har varit vaken i nästan 2 dygn nu.

Sååå jag skriver här nu för jag har inget annat för mig.....jag ligger i sängen med tankar som flyger runt i huvudet i 250 km/h och solen börjar gå upp. Fan-fucking-tastic!

Jag kan dock vara glad för idag ska jag tillbaka hem och inatt ska jag sova hos min älskling, då vet jag att jag kommer få ro och att jag kommer kunna sova. Fyfan vad skönt det ska bli!

Jag måste berätta en annan sak. Det är mer personligt, kännslomässigt. Det är hela grejen, för jag har knappt några känns det som. Jag känner inte glädje, sorg eller.....kärlek just nu och har inte gjort det de senaste dagarna. Det ända jag känner är ilska och en annan jätte märklig kännsla....som jag både tycker om och inte tycker om. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det.

Aja, det va allt jag hade att skriva nu. Hoppas jag slipper komma hit på ett tag igen.

Det är kul hur dagen som ska bli den bästa på 2 veckor vänder och blir den värsta på 2 sekunder.

Låt mig förklara. Jag är i en liten by 12 mil ifrån där jag och min älskling bor. Jag har varit här i 2 veckor och har haft det extremt tråkigt och ensamt nu när inte hon är här, men det var planerat att hon skulle komma hit idag. Egentligen så skulle hon vara här med tåg om 20 minuter. Men klart som fan att det inte blev så. För det tåget hon skulle åka med, tillsammans med alla andra satans jävla tåg som åkte idag var fulla!

Och det fick jag veta precis efter att jag hade gjort mig klar för att ta emot henne...min reaktion?

Jag kastade ner mobil i golvet så den slets ur laddaren och spräckte hela skärmen samt LCD:n. Jag vända upp-och-ner på sängen som jag fixade till dagen innan. Jag slet av mig min nya tröja samt hennes väst som jag satt på mig bara för att vara lite extra snygg när hon kom. Kastade popcorna jag hade gjort, skrek  högt jag kunde och spottade på golvet.

Nu sitter jag i min fotölj, förbannad för att dagen blev ett helvete.  Framför mig har jag två dagar som skulle bli dom bästa men nu kommer bli dom tråkigaste, ensammaste och jobbigaste dagarna hittils. Jag är bara glad att jag ska hem på Onsdag igen. Då tänker jag spendera natten ute, vandrandes i mörkret.

Det här är varför jag inte tillåter mig själv att hoppas på saker. Detta är varför jag inte tror på folk när dom lovar att någonting bra och kul ska hända. För det blir alltid ändrade planer i sista sekund och sen är resten av min dag förstörd.

Fuck this shit, i'm out!

Sååååå.....hehehehehahaha!!!

Mjaaaaaaa jag kanskeee har en liten breakdown just nu ooch jag känner att jag bör släppa ut det såå jag inte exploderar bland folk!

Hehehaha jaaa det låter bra!!!!!

Låt mig förklara min situation och jag ska försöka att inte snurra ihop det jag skriver allt för mycket.

Jag sitter just nu i mitt rum...klockan är runt halv 2 på natten. Mitt rum är cirka 25 grader varmt men min kropp känns betydligt mycket varmare....speciellt mitt huvud!

Jag lyssnar på Twiztid och freeaakar ut lite här.....jag känner hur svetten lackar på min panna och i mina händer. Min hälls bränner på grund av rivmärkena mina naglar skapade för några minuter sen. 

Jag brister ut i små spasm-öiknande rörelser där jag river mig över huvudet och halvskrattar för mig själv...jag vill bara ställa mig upp och skrika ut till jag inte har någon röst kvar...men det är folk hemma och jag vill inte dra uppmärksamhet till mig...även fast det är svårt att stå emot.....

Låt mig fråga....har du nån gång kännt att du vill springa ut, ta tag i närmaste person och sen bara....grrraaahahh!!!!! Tortera han eller hon tills du somnar?? Hehehehe...inte?? Vad bra...för så känner jag just nu.....

Jag vill skada någon....jag vill skratta och jag vill gråta på samma gång....jag önskar att jag kunde somna meeeeeeen jag är INTE TRÖTT!! HAHAHA!

...

...

...

...

FAN VAD JAG ÄR TÖRSDIG...